eN

Jag fick träffa min kärlek idag.. öga mot öga.. Jag fick chansen att säga allt jag ville.. Men än en gång fick jag inte fram ett ljud mer än bara trams..

Rädslan av att förlora dig helt är för stor för att jag ska våga ställa krav.. Rädslan av att aldrig få se dig igen är för stor för att jag ska våra sätta ner foten...

Dina ögon din blick ja kan inte glömma den..

Vad bör jag göra... för mitt bästa... ja vet inte längre... Jag vill bara leva.. Jag vill bara vara den jag är älska den jag älskar.. utan bråk, utan att behöva ställa krav, utan att behöva bli sårad..

Jag vet inte ens hur jag mår.. Ännu en gång lägger jag mig på rygg.. Jag vet ingenting INGENTING.. Jag vill bara att du ska ta mig i dina armar.. Kärlek är inget jobb det är en spontan känsla.. Vill du gå.. Gå då.. Vill du krama mig. krama mig då. Även om jag skriker och gråter..

Älska mig som mest när jag som minst förtjänar det, för det är då jag behöver det som mest.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0