Saknar känslan av frihet. Lyssna till låtar och känna sig som en kung även om det blåser motvind.

Kära fågel.

Jag kan inte träffa dig nu. Mina vingar klipptes i en strid för kärleken. mina vingar bröts för att inte kunna fly. Mina ögon besprutades för att inte kunna finna vägen ut. jag lämnades i en skog mitt i natten, mörkret fick mig att tappa hoppet om att någonsin mer kunna se dagsljuset. Solens strålar minns jag som om de vore det sista leendet. Jag var lycklig, för tillfället. Jag tyckte allt var värt för att släcka törsten av mitt beroende. Det drog mig in i ett träsk där jag misstogs för att vara lera, smuts och bakterier. Nu När solen inte skiner mer, hur ska mina vingar läka för att kunna flyga bort. Jag saknar ljuset min vän, de dagar av frihet som fick varje dag att bli spännande, som när man var liten och ville hoppa ur boet.

Ord kan såra mer än slag.

"Spring för livet om det är dig kärt, att slå tillbaka det är det inte värt. Du kan aldrig förändra, du kommer aldrig förstå det ända du kan göra är att gå"

Jag föll som stjärnan ner i sömnlöshet och mörker. Döda en ängel för mig, jag känner inte medlidande för den som älskar.

Jag vaknar med din varma hud mot min mun. Vart har jag varit. min hand vilar på din kropp. mina ögon tittar försiktigt upp på dina läppar. är du vaken?
Det finns en tomhet som aldrig fylls, det finns gropar som aldrig täpps, det finns ett hål som aldrig växer igen.

Svårt att skilja på mardrömmar och livet. En platta mitt emellan, Varken hat eller lust, varken död eller levande.

Dina läppar smekte mina, har du vaknat upp? dina händer smekte min kropp, Vill du vakna upp? ditt leende var varmt, kommer du fortsätta vara vaken? Du sa inte ett ljud, vill du somna om? 

Hur ska jag veta vad som är rätt och fel. Om din hand höll min vore vi vänner då.

Vart ska hjärtat vända sig när man inte kan läka sår.
Jag vill springa så långt bort så jag vet vad det är du vill...
Jag föll.. Du snubbla.. Vart ska jag gå..


Smärta är lättare än kärlek. Kärlek är smärta.